75 verksamhetsår

Finsk-svenska handelskammaren i tidens anda

Drygt 300 000 människor, vilket motsvarar Uleåborgs och Åbos sammanlagda befolkning, skulle sakna försörjning om det inte fanns handel mellan Finland och Sverige. Så dramatiskt kan man beskriva vikten av relationen mellan grannländerna. Handelns värde var år 2010 drygt 11 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 100 000 arbetstillfällen inom till exempel produktion, handel, transport och finansiering. Den indirekta effekten är ännu större – varje skattekrona drar runt statens och kommunernas verksamhet, barnomsorg, åldringsvård och sjukvård. Finsk-svenska handelskammarens huvuduppgift är att utveckla och förstärka denna viktiga bro i tidens anda.

Om vi tar en titt på historien kan vi konstatera att axeln Stockholm-Åbo länge var det svenska kungarikets viktigaste handelsled.

Idag ser vi det som självklart att de finska företagen exporterar en betydande del av sina produkter till grannen i väst; till exempel stål, plast, oljeprodukter, maskiner, möbler, livsmedel och förädlade skogsprodukter. Men år 1936 var läget ett annat. Den unga finska republikens industriella bas var smal och grundades närmast på skogsindustrin samt i någon mån på den tunga verkstadsindustrin. De moderna fabrikerna i Sverige var i topp inom sitt område vad gäller produktivitet och svenskarna visste redan då hur man skulle bygga starka varumärken för den globala marknaden. Obalansen i handeln oroade ekonomi- och finanskretsarna. Man ville främja den mindre grannens utveckling – Finsk-svenska handelskammaren grundades med ett syfte, som i princip förblivit oförändrat: Främjandet av handeln mellan Finland och Sverige. Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter, statlig stöd och uppdragsdebitering.

Handelskammarens roll som främjare av handeln mellan Finland och Sverige och företagens internationalisering är betydande även idag.

Betydande personer

Under Finsk-svenska handelskammarens 75-åriga historia har många aktörer inom näringslivet deltagit i fullmäktige eller i styrelsens verksamhet. J K Paasikivi och Electrolux starke man Axel Wenner-Gren gav den unga handelskammaren en flygande start. Bank- och finansområdets ledare har traditionellt deltagit i handelskammarens ledning, goda exempel är Jacob Wallenberg, Hans Dalborg, Lars G Nordström och Curt G Olsson. Bland ledare inom industri och handel kan vi nämna skogsindustriföretagets Storas verkställande direktör Bo Berggren, som var aktiv när Stora Enso blev till, och då handelskammarens betydelse som kontaktforum inom näringslivskretsar framhävdes.

Handelskammarens möten har traditionellt lockat företag från enmans konsultfirmor till stora börsföretag som verkar på de internationella marknaderna. Det gemensamma för dessa företag är intresset av att värna om och utveckla de viktiga handelsförbindelserna mellan Finland och Sverige.

Rådgivning och rikskampanjer på 60-90-talet

Finsk-svenska handelskammarens verksamhet har letts av både män och kvinnor, i startfasen och under krigstiden genom ombudsmannen Osmo Pesonens och den legendariska sekreteraren Betty Liljestrands ihärdiga arbete. De verkställande direktörerna har omväxlande varit män och kvinnor – Caj Lindén, Per-Olof Karsten, Liisa Lifländer, Leif Hernberg, Risto Erjanti och Marja Kahra. Sekretariatets kompetensområden har varierat. Efter kriget krävdes kunnande om licenser och tullar. Finlands associerade medlemskap i EFTA på 1960-talet öppnade portarna för nya produktgrupper som livsmedel och kläder. Den legendariska kampanjen " Finn Finland" förde in den finska designen och de finska delikatesserna i svenskarnas hjärtan, bland annat Marimekko, Iittala, Artek, Fazers gröna kulor.

På 1970-talet bidrog handelskammaren till att grunda dotterföretag och på 1980-talet inleddes företagsförvärvens tid, som fortsatt ända till idag. Nokia köpte Facit Data, Kemira köpte Bolidens stora kemikaliefabrik i Helsingborg, Partek förvärvade Hiab, Outokumpu köpte Metallverket och Metsä-Serla köpte Holmen Hygiens mjukpappersfabriker.

I slutet av årtiondet var Finlands självkänsla hög och kampanjen "Finland Kan" startades för att stödja de finska teknik- och underleverantörsföretagens erövring av Sverige.

Kampanjen "Äktavara från Finlands skafferi" förutsåg under 90-talets början öppningen av Finlands och Sveriges gränser i och med EU-medlemskapet. Den treåriga kampanjen som var inriktad på partihandeln, gav ett utmärkt resultat och idag kan man hitta finska livsmedel på de svenska livsmedelskedjornas hyllor.

Världen förändras – och Handelskammaren med den

På 90-talet var de stora kampanjernas tid förbi och Handelskammaren koncentrerade sig på elektronisk och muntlig kommunikation. Den egna tidningen, "Finland levererar", sedermera "Forum Finland", utgavs på svenska från år 1989 till år 2008. Den årliga särskilda pressresan har fått hundratals svenska redaktörer på ekonomi- och facktidningar att bekanta sig med finska företag.

Även samarbetet med Finlands Närings-, trafik- och miljöcentraler har fördjupats och företag intresserade av Sverige kan genom sina egna distriktskontor vända sig direkt till Finsk-svenska handelskammaren för att få kompetent hjälp.

Under dessa 75 år har världen förändrats – så även Handelskammarens verksamhet. Vi utnyttjar idag vårt kunnande om Sveriges affärsverksamhet, vårt kontaktnät och vår lokala närvaro för att lösa vår huvuduppgift som är att erbjuda finska små och mellanstora företag de lokala tjänster som behövs för att inleda och utveckla affärsverksamhet i Sverige. Tidningen FINSVE, som du nu läser, utkommer två gånger per år och behandlar aktuella händelser på de svenska marknaderna och hur man kan verka i Sverige.

Handeln är numera i utmärkt balans, ibland till Finlands fördel, ibland till Sveriges. Våra vänskapliga relationer vilar på denna grund, till nytta och glädje för bägge länder.

Text: Tage Eriksson & Marja Kahra

Bild: J.K. Paasikivi: Matti Karjanoja/Valtioneuvoston kanslia